Bra att veta om golvvärme

Golvvärme är ett lågtemperatursystem. Det innebär att värmen förs ut i rummet via den stora golvytan med en relativt låg temperatur. En yttemperatur på 23-24 grader på golvet räcker normalt för att få komfortabla 18-20 grader i huvudhöjd. Motsatsen är högtemperatursystem, där små ytor (t ex radiatorer) med relativt hög temperatur överför värmen. Det finns också radiatorer med inbyggd fläkt som ökar effektiviteten. De kan medfördel kombineras med vattenburen golvvärme.

Det finns många fördelar med golvvärme. De flesta tycker att det är angenämt att gå på ett uppvärmt golv och i t ex badrummet torkar golvet snabbt. Ett varmt golv är ett torrt golv och utgör ingen grogrund för tillväxt av kvalster och andra allergiframkallande organismer. Dessutom kan vi med golvvärme ofta sänka rumstemperaturen några grader utan att frysa och därmed spara energi. (Inte helt säkert. Beror på fönster och strålningsubyte)

Golvvärme minskar kostnaden

Rätt dimensionerad golvvärme i en tät och välisolerad byggnad innebär normalt lägre uppvärmningskostnad än t ex radiatorsystem. Den sänkta lufttemperaturen med bättre värmekomfort kan betyda en rejäl besparing. Effektbehovet kan hållas nere till så låga siffror som 40W/kvm. En förutsättning är att huset är anpassat för golvvärme. Luftintag ska inte förekomma under fönstren, tillförseln av friskluft kan ordnas på andra sätt. Ett betonggolv på mark bör vara isolerat med minst 100 mm mineralull eller motsvarande men normalt med 200-300 mm cellplast vid nybyggnad.

Vattenburet eller med elkablar

De vanligaste golvvärmesystemen idag bygger antingen på cirkulerande uppvärmt vatten eller direktverkande el via värmekablar. Vattenburna system används ofta för totaluppvärmning. De kräver större investeringskostnad än elsystem och väljs därför gärna vid nyproduktion. De ger stor valfrihet när det gäller energikälla. Bergvärme, pellets- olje- eller vedpanna, gas eller fjärrvärme kan användas. Idag finns också tunnare system som lämpar sig för renovering. Om man redan har radiatoruppvärmning med cirkulerande vatten i sitt hus kan ett värmegolv med vattensystem anslutas till det existerande rörsystemet. En sådan teknisk lösning kan i vissa fall kräva komplettering med en s.k. pump-shuntgrupp i vilken vattnet späds med returvatten från radiatorerna.

Elektriska system lämpar sig oftast vid renovering och för mindre ytor, t ex ett badrum och är lätt att reglera. På grund av höga elpriser kommer direktverkande el i golvvärme antagligen bli ett mindre vanligt alternativ för totaluppvärmning. System som drivs direkt på nätet med 230 volt, är beprövade. Det finns även andra system baserade på sk klenspänning, dvs under 50 volt. Dessa kräver att nätspänningen transformeras ner och de används normalt enbart till komfortvärme.

Bäst med klinker- och stengolv

En förutsättning för att ett lågtemperatursystem som golvvärme ska fungera bra är att värmen snabbt leds från rörets eller kabelns lilla mantelyta ut till hela golvet utan förluster på vägen. Temperaturen bör vara så jämn som möjligt över hela ytan. Därför har ytmaterialets ledningsförmåga i sidled stor betydelse. Bäst ledningsförmåga har hårda och tunga material som klinker och natursten. Porösa material som trä och textil har låg värmeledningsförmåga och måste kompletteras på undersidan med plåtar eller metallfolier som leder värmen i sidled.

Godkänt tätskikt i badrummet

Vid renovering i badrum är det mycket vanligt att man väljer keramiska plattor i kombination med golvvärme. Det är viktigt att konstruktionen görs på ett riktigt sätt med ett godkänt tätskikt under klinkerplattorna. Tätskiktet ska finnas ovanför värmeslingan som då hamnar i den torra delen av golvet. Det finns regler för våtrumsarbeten och den som utför arbetet ska följa dessa.

Våtrumsarbeten

Det finns tydliga branschregler som gäller för golv -och väggkonstruktioner inkl. tätskikt i våtrum. För tät -och ytskikt i våtrum gäller förutom Boverkets Byggregler även branschregler. Se www.bkr.se, www.gvk.se samt även Säker Vattens branschregler för VVS-installationer. På www.sakervatten.se hittar du regelverk för att utföra våtrumsarbeten, vilka hantverkaren ska följa.