KYLA ÖKAR RISKEN FÖR FALLOLYCKOR

Det första Anders Bergman brukar berätta när han håller utbildning i fallskydd för unga människor i byggbranschen är att det gör ont att falla.
— Lite hårdraget kan man säga att dagens ungdomar i många fall växer upp i så skyddade miljöer att de inte riktigt förstår hur ont det gör att falla, att själva fallet faktiskt får en effekt på kroppen, säger han.

— Ett fall på 1 meter och 20 centimeter utan falldämpare utgör en belastning på kroppen motsvarande 1 800 kilo. Det blir ett brutalt stopp. Anders Bergman hyrs in av Teknikutbildarna för att leda Beijers utbildning i fallskydd. Utbildningen tar en dag och äger i 95 procent av fallen rum i kundens egen arbetsmiljö. Lagen föreskriver att fallskyddssystem ska användas vid alla arbeten som är högre än två meter.

Anders Bergman anser att fallskydd i många fall bör användas även vid lägre höjder.
— Det är viktigt att göra en riskanalys. Vilken blir konsekvensen om jag faller? Hur ser det ut under mig? Om jag är ensam, vet någon var jag är? Har jag täckning på mobilen?

— Många olyckor utan fallskyddsutrustning äger rum i samband med att man gör något man gjort hundra gånger förut. Man ”ska bara”. Det tänket ska vara bannlyst, säger han. Grundläggande för ett bra skydd är rätt utrustning. Fallskyddsutrustning med fallförhindrande sele och falldämpare samt en riktig klätterhjälm med hakband är ett minimum. Och det är viktigt att utrustningen är hel, ren och säker att använda.

— Utrustningen ska besiktigas en gång per år av en person med tillräcklig kunskap, det vill säga en utbildare eller en kollega som gått kurser. För att utrustningen ska hålla gäller det att hela tiden vårda den och hålla den ren. Använd såpa eller milt diskmedel. Utrustningen tål inte avfettningsmedel och alkalier som finns i vanliga tvättmedel, säger Anders Bergman. Det avsnitt av fallskyddskursen som handlar om räddning är kanske det svåraste, men samtidigt oerhört viktigt. Det gäller att ha tränat på olika situationer innan något händer.

— När någon väl faller är det lätt att bli panikslagen. Då gäller det att rutinerna sitter i ryggmärgen, säger Anders Bergman. Den som faller och blir hängande i selen riskerar att inom bara ett par minuter drabbas av det som kallas för hängtrauma eller suspensionstrauma. Det innebär att blodet i venerna får svårt att pumpas upp mot hjärtat och i stället ansamlas i benen. Följden blir chock och svimning och i värsta fall död. Det är därför viktigt att det finns rutiner för hur en snabb och säker räddning ska genomföras.

— Det finns utrustning som omfattar små vinschar som kan användas för att hissa upp eller sänka ner en kollega som blivit hängande i en sele. Sådan utrustning bör finnas med vid arbete på hög höjd och man ska ha tränat med den, säger Anders Bergman. Risken för fallolyckor är störst när det är kallt och blött. Det är halt och fingrarna blir frusna och stela.

— Stor risk är det även i början av ett bygge, när man sätter upp baracker och klättrar runt på lastbilar, tillägger Anders Bergman. Han tycker att medvetenheten om behovet av fallskydd har ökat i byggbranschen, men tillägger att det som är bra alltid kan blir bättre.

— Jag brinner för den dagliga tillsynen av utrustningen och har konstruerat ett eget system som ligger i molnet och som består av en checklista där man kan bocka av varje moment i kontrollen. Med en noggrann kontroll minskar riskerna och om något ändå händer är den avprickade checklistan bra att ha i kontakten med försäkringsbolaget, säger Anders Bergman.

Text Karin Strand illustration Graham Samuels