Du har inga varor i din kundvagn
Måla utomhus |

Måla utomhus

Måla utomhus
Trä utomhus ytbehandlas i skyddande och dekorativt syfte. Ytbehandlingens funktion och hållbarhet bestäms av bland annat de ingående materialens egenskaper, arbetsutförandet, klimatet och träkonstruktionens utformning. Ytbehandling och träunderlag ska kunna samverka under lång tid.

Ytbehandling av trä måste underhållas regelbundet. Underhållsintervallen varierar inom vida gränser. För träfasader med täckande färg brukar man räkna med cirka 10 år. Laserande färger har kortare underhållsintervall. För fönstermålning bör man räkna med cirka 5 år. Av erfarenhet vet man att fasader målade med Falu Rödfärg kan fungera utan underhåll i många år.

De vanligaste färgtyperna
För trä används flera olika färgtyper som har olika uppbyggnad och egenskaper. Vid ommålning måste man kunna fastställa den gamla ytbehandlingen. Är man tveksam är det säkrast att anlita en fackman.

Träfasader kan ytbehandlas med slamfärg, till exempel Falu Rödfärg, med lasyrfärg eller med täckfärg, exempelvis linolje-, akrylat- eller alkydoljesystem.

Slamfärg
Ger god beständighet om man följer tillverkarens anvisningar. Den ska i första hand användas på ohyvlade ytor. En slamfärg kan i framtiden inte målas över med en täckfärg – sprickbildning och nedbrytning gör träytan olämplig som underlag för en täckfärg. Slamfärger på fasader kan färga av sig. De är vattenburna och anses därför miljö- och underhållsvänliga.

Lasyrfärg
En färg med låg halt av bindemedel och pigment, vilket ger en yta som visar träunderlaget och en påtaglig träkänsla, men ändå har en kulör. Därför behöver en laserad yta ganska enkla men täta underhållsintervaller. Lösningsmedelsburna- och vattenburna lasyrfärger är transparenta för UV-ljus och tillåter därmed nedbrytning av träytan på grund av solljus.

Täckfärg
Ett system som består av en grundning följd av målning med toppfärg. Grundningen ska i första hand minska virkets upptagning av vatten. Grundning med lösningsmedelsburna färger (grundolja, linolje- eller alkydoljefärg) tränger bättre in i träet än vattenburna färger (ren akrylatfärg eller blandning som innehåller akrylatfärg). Toppmålningen ska ge fasaden önskad kulör och hindra nedbrytningen av det underliggande grundmålade virket.

Toppfärgens uppgift är att motstå väder och vind och att bibehålla fasadens ursprungliga utseende så länge som möjligt. Den kan bestå av en vattenburen eller en lösningsmedelsburen färg. De vattenburna är oftast av akrylattyp eller består av en blandning av akrylat och alkydolja. Lösningsmedelsburna toppfärger för fasader är av alkydolje- eller linoljetyp.

Linoljefärg
Är uppbyggd av kokt linolja och pigment. Den tränger in bra i träet och ger ett bra fäste för kommande behandlingar. Till grundningen spädes färgen med lösningsmedel. Färgen torkar genom oxidation som pågår i flera år. Det från början blanka färgskiktet mattas så småningom ned av klimatet. Alltför tjocka färgskikt kan krackelera och flagna. Arbetet bör ske vid varm och torr väderlek. Linoljefärg används till allt trä utomhus, även hyvlade ytor, till exempel fönster.

Alkydoljefärg
Är närbesläktad med linoljefärg men torkar snabbare, har bättre glanshållning och hållbarhet. Tjocka skikt blir hårda och spröda, vilket kan försvåra underhållet. Alkydoljefärg är vanligen lösningsmedelsburen men alkydolja förekommer även vattenburen, då ofta i blandning med akrylatfärg.

Akrylatfärg
(Akryl-latexfärg) är en vattenburen färg med goda arbetstekniska egenskaper. Den är användarvänlig men känslig för frost vid lagring och målning (+7°C är nedre gräns).

Hållbarheten hos färgskiktet anses god, men erfarenheterna hittills tyder på att den fuktsugande förmågan hos akrylatfärgskikt är en av orsakerna till allvarliga rötskador och missfärgning. Träytor grundas helst med lösningsmedelsburen alkydoljegrundfärg för att akrylatfärgen ska få bästa funktion. En del akrylatfärger kan innehålla viss mängd alkydolja. Den porösa ytstrukturen gör att smutsbenägenheten är stor jämfört med linolje- och alkydoljefärg. Det finns risk för missfärgning av mögel eller blånad, särskilt på ljusa kulörer.

Val av färg vid målning
Färgtyperna har stora olikheter och olika färgsystem kan därför inte kombineras hur som helst. Denna tabell är avsedd som en praktisk vägledning vid val av ytbehandling och underhåll. Tabellen anger olika färgtypers relativa skyddsegenskaper, användningsområde och kombinationsmöjligheter. Bedömningen är subjektiv men baserad på erfarenheter.

Checklista vid utvändigt underhåll

• Färgsätt huset med tanke på helheten. Beakta omgivningen, årstiderna samt husets ålder och form.
Undvik intensiva, skarpa kulörer på stora ytor. Äldre hus bör som regel färgsättas med den ursprungliga kulören.

•Använd en enda kulör till fasaderna. Fönster, foderbräder och andra detaljer kan ha en avvikande kulör. Sockelns kulör bör avvika från fasadens.


•Diskutera gärna färgsättning med berörda grannar och vid tveksamhet även med byggnadsnämnden. Är huset värdefullt från kulturhistorisk synpunkt måste också länsantikvarien kopplas in.


•Tidigare målade ytor bör i första hand underhållas med samma färgtyp som befintligt synligt färgskikt. Undvik att måla med lösningsmedelsburen alkydoljefärg på akrylatfärg (gäller även laserande färger).


•Sträva efter god vidhäftning mellan underlag och färg. Alltför tjocka, hårda eller täta färgskikt är dåligt underlag och ska därför tas bort. Rådfråga en fackman vid minsta osäkerhet inför valet av färgtyp.


•Undvik klarlack utvändigt. Ytskikt utan pigment ger dåligt klimatskydd och kräver täta underhåll. De flesta lackskikt är besvärliga att underhålla.


•Innan underhållsarbete sätts igång kontrolleras att underlaget är intakt samt att hängrännor, stuprör, fönsterbleck och andra vattenavledare fungerar tillfredsställande. Byt ut rötskadade delar och se till att rötskadorna inte uppträder på nytt.


•Planera arbetet och beakta väderleksutsikterna. Skydda gärna fasaden med så kallad ställningsväv, så att regnskurar inte förrycker tidschemat.


•Vid underhållsmålning ska underlaget noga rengöras. Täckande, filmbildande färgskikt rengörs med ammoniakvatten eller målarsoda. Efterskölj noga med vatten och låt underlaget få torka ut. Även andra typer av tvättprodukter finns på marknaden. Löst sittande färg tas bort och blottade träytor grundas med en lösningsmedelsburen grundfärg. I vissa fall kan denna behandling föregås av bestrykning med en impregnerande grundolja. Följ färgtillverkarens anvisningar.


•Måla inte på trä som är fuktigare än 16%, gäller även för impregnerat trä. Fuktkvoten (kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) kontrolleras med hjälp av en elektrisk fuktkvotsmätare.


•Ytåldrade, väderexponerade träytor kan ge sämre fäste för täckande färg. Sådana ytor bör fräschas upp med stålborste och grundas enligt ovan.


•Vid användning av akrylatfärg måste underlaget vara väl rengjort och fritt från lösa partiklar. Renborstade träytor ska grundas med lösningsmedelsburen grundfärg.


•Ändträytor som är åtkomliga ska ytbehandlas särskilt omsorgsfullt. Var också uppmärksam vid skarvar mellan panelbräder och vid fogar i fönsters nedre delar.


•Använd bra verktyg och tillbehör. Penslar finns i olika kvaliteter – satsa på hög kvalitet. Vid fasadarbeten, använd en stadig målarställning – en flyttbar underlättar. Sådan kan man hyra. Även fasadliftar (hävare) kan användas.


•Förvara färger och träskyddsmedel på ett betryggande sätt, oåtkomligt för småbarn och djur. Färgrester kan lämnas vid miljöstationer. Kom ihåg att lagra vattenburna färger frostfritt.

färger frostfritt.

                            Läs mer råd och detaljerad information