Konstruktionsvirke

Att använda annat virke än vad som specifikt anges i bygghandlingarna är ett allvarligt brott. Den som har angivet hållfasthetsklass har gjort en beräkning av vilka belastningar konstruktionen kommer att utsättas för och vilka dimensioner och hållfasthetsklasser som krävs för att konstruktionen ska få tillräcklig bärförmåga. För att göra en sådan bedömning har konstruktören eller byggnadsingenjören särskild högskoleutbildning och dessutom betryggande ansvarsförsäkringar. Om du gör ett aktivt val av annat virke i bärande konstruktioner innebär det att du tar på dig ett ansvar för eventuella skador. Det kan bli riktigt allvarligt om det skulle bli fall där personer kommer till skada. Genom att använda rekommenderat och godkänt konstruktionsvirke gör du en trygg och säker bedömning.

Det vanligaste idag är maskinellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke. Det produceras i hållfasthetsklasserna C18, C24, C30 och C35 vilket är tillverkningsstandard för svenska producenter. Här är varje planka märkt med hållfasthetsklass, tillverkande företag, produktionstidpunkt och har CE-stämpel.

Vad menas med konstruktionsvirke?

Trä kan sorteras enligt två olika metoder. Dels efter en generell handelssortering som är densamma oavsett vad virket ska användas till. Dels efter en hållfasthetssortering där man får fram virke som har egenskaper avsedda för bärande konstruktioner – det vill säga konstruktionsvirke. Konstruktionsvirke är vanligen producerat av gran, med undantag för impregnerat konstruktionsvirke där furu används. När man sorterar konstruktionsvirke tittar man bara på ett fåtal parametrar, där den viktigaste är kvistarnas storlek och placering samt snedfibrighet. Konstruktionsvirke måste vara rakare och mindre skevt än vanligt byggvirke. Ganska logiskt – en krokig stolpe är ju svagare än en rak. Visuellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke sorteras i klasserna T0 till T3, där T0 är det svagaste virket som används när det bygghandlingarna bara kräver hållfasthetsklass C14. T3 är den högsta hållfasthetsklassen och krävs till hållfasthetsklass C30.

Det vanligaste idag är maskinellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke. Det produceras i hållfasthetsklasserna C18, C24, C30 och C35 vilket är tillverkningsstandard för svenska producenter. Här är varje planka märkt med hållfasthetsklass, tillverkande företag, produktionstidpunkt och har CE-stämpel.

Obligatorisk CE-märkning

CE-stämpeln är viktig. Sedan den 1 juli 2013 är det obligatoriskt med CE-märkt konstruktionsvirke. Varje planka ska vara märkt individuellt och dessutom ska hela virkespaketet märkas och en prestandadeklaration finnas upprättad. Observera dock att CE-märkningen inte är ett kvalitetsmärke. Den betyder bara att de prestandavärden som deklarerats för produkten har tagits fram enligt gemensam europeisk standard. CE-märkningen är främst till för att underlätta handeln inom och till Europa.

Fuktkvot och förvaring

Ett parti konstruktionsvirke har normalt målfuktkvot 16 procent när det levereras från sågverket eller byggvaruhuset. (Normal variation av virkespartiets medelfuktkvot är mellan 13,5 och 18 procent.) Om det är helt skyddat mot regn och uppfuktning kan det förvaras en kortare tid i sitt emballerade paket. Om du ska förvara virket en längre tid; se till att använda helt täta presenningar när du täcker över det så att fukt inte kan tränga upp från marken underifrån, och se till att det blir luftning omkring och över hela paketet. Placera helst ditt virkespaket i skugga. Konstruktionsvirke som har blivit blött måste torkas, antingen på naturlig väg, med avfuktare eller byggfläkt. Ytfukt­kvoten får aldrig vara mer än 18 procent före inbyggnad.

Kvalitet lönar sig

Konstruktionsvirke kan med fördel också användas i icke bärande konstruktioner, som i mellanväggar och icke bärande ytterväggar. Även om kraven på styrka i dessa byggelement är lägre så kan du ändå vinna mycket på att använda konstruktionsvirke även här. Eftersom formstabiliteten är bättre blir spillet mindre, arbetet snabbare och resultatet överlag bättre. Det väger snabbt upp det något högre priset. Lågt pris på en komponent betyder nämligen inte automatiskt lågt pris på slutprodukten.

Ett exempel:

Säg att du ska bygga en altan. Som bjälke väljer du 45x220 mm konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C24 med centrumavstånd 600 mm, upplagt på två stöd. Då klarar bjälken en maximal spännvidd på 3,46 m. Om du ska klara samma spännvidd med 45x220 mm konstruktionsvirke i en lägre hållfasthetsklass, C14, så måste centrumavståndet reduceras till 300 mm och den maximala spännvidden blir ändå bara 3,63 m. Det lönar sig alltså att köpa hållfasthetssorterat virke i klass C24 – totalt sett blir altanen billigare med det lite dyrare – och bättre – virket, eftersom du bara behöver använda hälften så många bjälkar. Kort sagt: det lönar sig med kvalitet!

Här hittar du vårt sortiment av virke>