Snickarglädje: Denna tidsperiod benämns ofta som ”sekelskifte”. Det blev trendigt med olika sorters panel och figursågade detaljer. Invändigt blev det vanligt med höga och profilerade socklar. Även sk tredelade socklar blev vanligare.
I slutet på denna period kom JUGEND stilen in. Mjuka böljande former och inspiration från växt- och djurriket kännetecknar stilen. Dekor skulle till exempel se handgjord ut. Fortfarande vanligt med höga och profilerade socklar, men de fick ofta en rundare form.

Nationalromantiken: Under 1910-talet hämtades inspirationen från äldre byggnadstradition. De trendigaste fasaderna gjordes av mörkbrunt tegel, timmer eller spån. Fönstren skulle vara småspröjsade även om man kunde göra stora glasrutor. Golvsocklar fortsatte att vara profilerade och relativt höga jämfört med dagens socklar.

20-talsklassicism: Inspirationen under 1920-talet kom från antikens flera tusen år gamla tempel. Särskilt fasaden runt ytterdörren utformades gärna som gaveln på ett antikt tempel. Trendiga fasader var putsade eller klädda med stående locklistpanel. Golvsocklar fortsatte att vara profilerade och relativt höga jämfört med dagens socklar.

Funktionalismen: Det var på 1930-talet som funkisen kom till Norden. I andra länder kallas samma stil för modernism. funktionen styrde utformningen. Taken skulle vara flacka och fasaderna släta utan dekor. Lister blev utan profil och något lägre än tidigare, men fortfarande högre än dagens släta lister.

Folkhem: Även på 1940-talet byggdes villor i funkisstil. Men formerna blev mer traditionella och mjukare. Det var nu man började studera hur bostäder användes och detaljerade byggnormer började tas fram. Lister fortsatte att vara vanliga utan profil och som på 30-talet något lägre än tidigare, men fortfarande högre än dagens släta lister.

Designglädje: 1950-talet var formgivningens decennium. Villorna skulle ha ett tilltalande utseende och samtidigt vara praktiska att bo i. Fortfarande var byggandet hantverksmässigt. Exklusiva material som teak och kopparplåt användes gärna. Lister fortsatte ofta att vara i funkisstil men med något klenare dimensioner än tidigare.

På 1960 talet utvecklades byggandet och blev mer rationellt med prefabricerade delar, vilket passade bra med estetiken. Detaljer på fasaderna fick ofta grova dimensioner och enkla former. Fortsatt enkla former och klena dimensioner var vanligt på lister.

Energispar: Utseendet på 1970-talets villor påverkades av den energikris som rådde. Nya hus fick mindre fönster och tjockare ytterväggar än tidigare. Fönsterluckor blev modernt även om de bara var för syns skull. Stora takfall och djupt neddragna tak är typiskt 70-tal. Listerna fortsatte att vara med enkla och släta former och klena dimensioner, men påverkades starkt av 70-talets färgtrender och mörkbruna laserade lister var vanligt i trendigt inreda bostäder. Även profilerade lister i allmogestil återkom under 70- och 80 talet, men i smalare dimensioner än tidigare.