Du har inga varor i din kundvagn

Bygga en brygga

Bygga en brygga |
Så här bygger du en brygga som håller i många år. Här tar vi upp allt du behöver tänka på när du ska bygga en brygga.

Bryggor

En lyx är att kunna ha sin alldeles egna brygga. Vare sig det är för att kunna ta sig ett bad, lägga till med sin båt eller sola. Men för en stabil brygga som ska hålla länge behövs rätt mått och uppbyggnad. Den får utstå en hel del både spring, tyngd, väder och lek. Hur en byggkonstruktion planeras har att göra med vilken plats i landet man bygger den för. Uppåt i Sverige är det tuffare väder medan platser på västkusten har skeppsmaskar som kan förstöra träet.

Nedan kommer tips på olika konstruktioner på bryggor för olika platser. Planera ditt arbete noga och räkna med en hel del kostnader och arbete. Ska bryggan eventuellt finnas på en plats där fler kommer nyttja den? Kanske är det läge att slå ihop arbetarmössorna flera stycken och förenkla arbetet.

Glöm inte att det finns strandskyddsregler enligt Miljöbalken i Sverige, och det är bra att alltid kolla upp detta innan någon brygga byggs eller läggs i. Kontakta den kommunen det gäller.

Materialval

Det är väldigt viktigt med materialvalet till bryggan för en lång hållbarhet, allra bäst är rundvirke. Impregnerat träklass NTR/A används till konstruktionsdelar i mark, i vatten eller nära vattenytan, detta gäller oftast om området finns längs med östersjökusten eller vid sötvattendrag. För att skydda sitt virke mot skeppsmask och borrsugga väljs i stället tryckimpregnerat virkeklass NTR/M och används kring västkusten.

I val av fästdon är det allra säkrast att välja rostfritt stål, varmförzinkat fungerar bra nog med. Men för att säkerställa högst hållbarhet så rekommenderar vi sammanfogning med rostfria fästdon.

Ytbehandla alltid ditt bygge för att skydda och bevara det så länge du kan. Bra att använda är till exempel alkydoljefärg eller transparent träskyddsolja. Ytbehandling av ändträytor, bör mättas med färg eller penetrerande grundolja.

Ta del av mer information gällande detta i vår, Nymålning av utvändigt trä.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

1. Brygga med stolpar

Passar ditt område bäst för en brygga med stolpar? Om sjöbotten utgörs av sand, grus eller dy vet du att det är bäst val med stolpar. Stolparna sätts med jämna mellanrum (cirka 1200 - 2000) och så många som behövs beroende på bryggans längd. Beroende på bredd på bryggan använder du antingen 2 eller 3 stolpar i bredd. 3 används ofta om bryggan görs bredare än 1 000.

Stolparna ska slås ned så långt det bara går, och gärna med lite lutning inåt, för bäst stabilitet och sedan sättas samman med två tvärreglar (4 34 x 120) som bör vara helt vågräta. De 2 kan vara av rundvirke eller sågat 100 x 100 alternativt 125 x 125 beroende på bryggans storlek. De slås ner i botten med en kraftig slägga eller en hejare från en båt där man kan stå högt över vattnet eller genom vakar då isen ligger.

De längsgående reglarna,3 45 x 120–195, bär upp bryggdäcket 1 som görs av virke 34 x 95–120. Bryggnocken är uppstagad med ett kryss 5 av virke 34 x 95.


2. Brygga på bockar

I andra fall där botten är för hård och stenig för att slå ner stolpar i, fungerar det lika bra att göra bryggan på bockar. Grunden blir dock inte riktigt lika stabil och den passar därför allra bäst för mindre bryggor.

Bockarna fixeras på botten med några tunga stenar. Vintertid tas bryggan upp på land. Konstruktionen blir stadigare om bockens benpar lutar lite inåt/uppåt och om de stagas av två snedstag 8. Delarna 6, 7 och 11 görs av virke 45 x 95. Övriga delar 8, 9 och 10 görs av virke 22–34 x 95. Bockarnas inbördes höjdförhållande anpassas till bottendjupet.


3. Fribärande brygga

En fribärande bryggar lämpar sig vid branta vattenbryn och stenigt underlag. Den fäst i land och går ovanför vattenytan, vilket gör att den undgår skeppsmasken och den påfrestning som annars vatten och is har på virket. Viktigt att den är väl förankrad i land och har en kraftig konstruktion.

Dimensioneringen av de längsgående balkarna 12 ska vara väl tilltagen 45–70 x 170–220, beroende på den fribärande längden. Man bör välja konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C24.

Det är viktigt att fästpunkterna 14 och 15 konstrueras och förankras omsorgsfullt. Här har vi gjutit två betongfundament som är förankrade i berget med inborrade metalldubbar/gängade rundjärn. Borrhammare för bergborrning kan man hyra. Rundjärn och dubbar fixeras i borrhålen med kemisk fästmassa.

Ovanpå betongfundamentet 14 skruvas en kort balk fast. Den fungerar som spikfäste för vinklade byggbeslag som fixerar balkarna 12. Glöm inte att lägga syllisolering av typ grundpapp mellan betongfundament och trä.

Baktill vid fundament 15 skruvas balkarna 12fast med 3 – 4 gängade rundjärn, som är genomgående i en kraftig planka tvärs över balkändarna. Man bör inte borra eller såga några urtag i balkarna, de kan med tiden leda till försvagningspunkter.

Här liksom vid övriga bryggor kan balkarna skyddas mot fukt uppifrån genom att de täcks med syllisolering av typ grundpapp innan bryggdäcket 13 spikas eller skruvas fast. Lämplig dimension är tralläkt 34 x 95–120. Även om bryggan är fribärande bör man ha ett par trästolpar 16 längst ut. De avlastar bryggkonstruktionen och underlättar att lägga till med båt. Vintertid när isen lägger sig tas de bort.

17 är en fastspikad konsol som balkändarna vilar mot. Bryggstolparna fästs med hålperforerade plåtband som spikas eller skruvas fast mot balkarna.


4. Flytbrygga

Alternativ till de fasta bryggorna är flytbryggan. Planerar man att snickra ihop en flytbrygga är det bra att komma ihåg att inte konstruera den en alltför stor del, eftersom den mår bäst av att plockas upp vintertid. Antingen gör man en mindre brygga eller en stor brygga men av flera olika delar, allt för att den senare ska bli mer lätthanterlig.

Bryggans ramverk 18 45 x 145 utformas så att de fyra flytblocken 19 får plats under bryggdäcket av 28 x 95 tralläkt. Dessa flytblock av cellplast, med volymvikt 30 kg/m3, är 600 x 1 200. De kan beställas i bygg- och trävaruhandeln i tjocklekar på 250 – 500. Yttermåttet på flytbryggans ramverk är 1 800 x 2 550.

Själva bryggkonstruktionen fästs sedan i bryggstolpar (byggställningsrör Ø 50,) som slås ned i sjöbotten. Man fäster sedan ringar i kanterna på bryggan där bryggstolparna ska träs genom. Detta gör att bryggan kan röra sig med vattnets olika tillstånd. Den flytande bryggdelen sätts sedan samman med ett ledbeslag till en bryggång som fästs inne på land.

Man behöver specialtillverkade hörnbeslag för bryggstolparna och ett ledat kopplingsbeslag för landgången. Kopplingsbeslaget består av två plattjärn med fastsvetsade, kraftiga brickor. Ett rundjärn trycks in mellan brickorna och fungerar som gångjärnsled. Rundjärnet låses med påträdd bricka och saxsprint. Dimensionerna på dessa beslag ska vara kraftiga.


5. Brygga med stenkista

Ett annat alternativ på brygga när en sjöbotten är för hård och stenig att fästa stolpar i, är att låta en brygga vila på en stenkista. Precis som det låter är konstruktionen gjord som en kista för att hålla ett stort antal stenar. Kistan timras av rundvirke innan den fylls av stenar för att fästa den på botten. Bryggan ska vara så stadig att den tål isens påkänningar.

Hörnstolparna 20 är av dimensionen 125 x 125 eller 150 x 150 sågat virke. Yttersidorna 21 kan göras av dimensionen 45–70 x 145. Överstiger kistans storlek 1 800 x 1 800 bör man placera in ytterligare stolpar. Reglarna för bryggdäcket 22 är samma som för yttersidorna. Bryggdäcket 23 görs av tralläkt 34 x 95–120.



6. Bryggstege

En stege vid bryggan är inget måste, men väl ett tillbehör som höjer värdet vid bad eller båttur. Det beror också såklart helt på vilken typ av bryggkonstruktion som gjorts. Vid kusten måste man ofta bygga bryggorna högt över vattenytan, så att de klarar kombinationen storm/högvatten. Sidostyckena, av 45 x 95–120 ska nå ända ner till botten. Stegpinnarna, av 34–45 x 70, fälls in en bit i sidostyckena. De spikas eller skruvas fast med lång smal varmförzinkad sexkantig träskruv.

Stegen är också mycket viktig att komma ihåg att plocka upp inför vintersäsongen eftersom de nästan alltid ligger under vattenytan.