Du har inga varor i din kundvagn
Skriv in ditt postnummer för att se ditt
Skriv in ditt postnummer för att se ditt
sortiment och lagersaldo
Vänligen välj Privat eller Företag
Logga in Privat
Glömt ditt lösenord?
Skapa inlogg till beijerbygg.se
Logga in Privat
Tillbehör
E-posta kundvagnen
Töm varukorg
Vill du ta bort alla dina produkter från kundvagnen?
Bygga altan
Hur bygger man en altan? Vi ser till att du inte missar något i processen i allt från bygglov och material till ritning och tillvägagång.
Äntligen är tiden för ditt altanbygge här! Att bygga en altan, trall eller ett trädäck är ett medelsvårt projekt som ger ett resultat att vara stolt över. Med rätt förberedelser och planering för att minimera fel kommer ditt byggande även bli en rolig process.
På den här sidan guidar vi dig genom hela processen när du ska bygga en ny altan – från start till slut. Det omfattar planering, kostnader, material, verktyg, ritningar och beskrivning av altanbygget. Vill du i stället läsa om hur du byter en redan befintlig trall? Läs mer på Lägg nytt trallgolv.
Trender för altanbygge 25/26
Vet du inte riktigt hur du vill bygga din altan? Hämta idéer och inspiration innan planeringen sätter i gång. Ta del av vår inspirationssida för att få lite tips: Mer än bara en trall
Förberedelser för altanbygge
Bygga altan med plintar, jordankare, markskruv eller markplattor?
Vad som passar din altan beror helt på underlaget, samt höjd och storlek på din kommande altan. Ett fast och plant underlag gör att du kan bygga altanen på plattor och om du ska bygga altanen på mark.
Om marken har nivåskillnader bör altanen byggas med betongplintar eller markskruv. Valet kring detta beror helt på dina egna önskemål. Betongplintar är lite billigare än markskruv men det krävs mer förarbete som grävning och gjutning (om du gjuter egna). Detta slipper du med markskruv – men det är helt och hållet en smaksak.
Jordankare lämpar sig för enklare konstruktioner, exempelvis pergolapelare eller altaner med vindskydd och staket. Använd betongplint eller markskruv för altangrunden.
Behöver du bygglov eller bygganmälan för din altan?
I de flesta fall behöver du inget av dessa när du bygger altan inom rimliga gränser. Det kan krävas i vissa fall, till exempel inom detaljplan eller för hus med kulturvärde. Kontrollera alltid med din kommun. Kommuner kan ha stora skillnader när det gäller detta. Men uttryckligen ska en trall som byggs enligt detta ej behöva bygglov eller bygganmälan;
- Ej högre än 1,8m
- Byggs i marknivå
- Bygger inom 3,6m från huset
- Ej byggs inom 4,5m från grannhus
- Byggs med ett vanligt staket cirka 1,1–1,2m höjd
Fler byggbeskrivningar
Gör så här
1
Planering
Bygge av altan kräver inget bygglov. Det är däremot alltid viktigt att kolla upp det i den kommun man bor – kommuner kan ha egna bestämmelser. Till exempel kan höjden på altanen kan vara bestämd och går man över gränsen (oftast 600 mm) kan man bli bygglovspliktig. Överskrider bygget 15 m2 (och om du bygger till tak/väggar) måste du alltid ha bygglov.
Det är väldigt viktigt att ta sig tid till att planera var man vill ha sin altan. Ska den byggas till på huset som är det vanligaste, eller ska den byggas fritt från huset om läget är bättre någon annanstans på hustomten. Självklart kan man bygga på båda sätt om man vill och vill kunna ha alternativ var dina soltimmar ska ske. Bygger du dock endast en se till att få den solingång du vill ha – morgon-, eftermiddags- eller kvällssol.
I övrigt är det smart att även tänka på om vindskydd kan behövas byggas till eller om man vill ha insynsskyddat på hela eller delar av altanen. Saker som kanske kan missas men som blir viktigt på en färdigställd altan.
Andra tips i planeringsstadiet är;
- Ska den göras barnvänlig och hur ska du tänka då?
- En altan blir en förlängning av huset och det är därför också viktigt att se till att kommunikationen mellan inne/ute fungerar bra.
- Tänk framåt och hur en eventuell tillbyggnad skulle kunna ske. Kanske blir det ingen tillbyggnad, men det är alltid bra att planera för detta och förbereda för sådana situationer.
Beroende på vilken höjd ditt hus är eller om marken är sluttande ska altanen byggas på plintar över mark.
2
Ditt val av material
När det gäller material till altanbygget är det bra att välja det med en hög kvalitet och som specifikt är anpassat för denna typ av bygge (fråga alltid om råd om du känner dig osäker!). Det är viktigt då det får utså enorma påfrestningar utifrån såsom förändringar i temperatur och väder, fukt och belastning.
Välj tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/A till:
- trä i kontakt med mark
- trä i konstruktioner där personsäkerheten kräver att dessa inte försvagas (till skydd mot olycksfall)
- trä som är svårutbytbart efter inbyggnad i fuktig miljö (till exempel i syllar, på plintar och betongplattor).
Välj tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/AB till:
- oskyddat trä ovan mark.
Förutom virket är det också viktigt att de fästdon du sammanfogar bygget med ska vara rostskyddade – du ska alltid använda rostfritt framför varmförzinkat (= metallen är ytbehandlad med zink). Det är viktigt att dimensioneringen är väl tilltagen och att sammanfogningarna görs starka.
Ytbehandla alltid ditt virke och bygge för att skydda och bevara det så länge du kan. Bra att använda är till exempel alkydoljefärg eller transparent träskyddsolja. Ytbehandling av ändträytor, bör mättas med färg eller penetrerande grundolja.
3
Plintar - Grunden till altanbygget
Med plintar och stolphållare förankrar du bygget i marken – det gör bygget enklare och ger en mer stabil konstruktion. Man börjar med att sätta plintarna i marken, sedan sätts stolphållare ned och gjuts fast i plintarna. Vilket gör att du kan fästa stolpar och plankor i den. Plintar finns i olika storlekar och utföranden, L-formade eller U-formade.
Plinthålen ska grävas ungefär 500 – 600 djupa om marken består av grus och sten och all matjord ska tas bort. Viktigt är att du når ett fast underlag och är exempelvis matjordlagret tjockt och marken lerig måste du längre ner i marken.
Du väljer om du vill gjuta dina plintar själv, eller köper färdiga. Att köpa färdiga plintar blir dyrare men beroende på projektets storlek spar du tid och arbete. Gjuter du egna plintar gjuter du först en liten bottenplatta i betong, trycker fast armeringsjärn i mitten. Efter det har hårdnat ska det sättas dit en rund gjutform av papp som ska fyllas med betong och beslag gjuts fast. Det mellanrummet mellan pappen och utgrävningen fylls igen med jord.
4
Konstruktion 1
Stödregel (bärlina) 1 , 6 000 lång, skruvas fast med sexkantig träskruv eller fasadplugg mot husgrunden. Regeln består av två bitar, 45 x 45 och 45 x 195 i lägst hållfasthetsklass C14, vilka skruvas ihop.
Den främre stödregeln 2 skruvas ihop av två bitar: 45 x 45 och 45 x 195 i lägst hållfasthetsklass C14. Avväg regeln noga med långt vattenpass, så att den blir horisontell och på exakt samma höjd som den andra stödregeln. Eftersom längden i vårt exempel är 6 000 kan dold längdskarvning göras med stöd mitt över stolpe.
De elva golvreglarna 3 är av dimension 45 x 145 och i hållfasthetsklass C24 med längd 2 400. De fixeras med skråspikning eller vinkelbeslag mellan de båda stödreglarna i fram- och bakkant, på c 600. Framkantens breda stödregel döljer helt golvreglarnas ändträ. Trädäckets golv görs av tralläkt 28 x 95 – 120. Använd distansbitar med tjocklek 5 när tralläkten spikas eller skruvas fast, så blir springorna lika stora.
4 är uppbyggda som en I-balk. De spikas ihop av en mittbit 45 x 70 och två ytterbitar 34 x 120. Fördelen är att man på ett snyggt sätt kan sammanfoga stolpar och horisontella reglar utan synliga skarvar. Se även detaljen som visar en hörnstolpe.
5
Konstruktion 2
Stolparna 5 mot husväggen är av klenare dimension än övriga stolpar. Mittbiten, som den övre räckesregeln vilar mot, är 45 x 45. Denna skruvas eller spikas fast mot husväggen. Ytterbitarna är av dimension 34 x 70.
Mitt på sidoräckena är en stolpe 6. Dimensionerna är, liksom för övriga stolpar, 45 x 70 och 34 x 120. Vänta med att spika fast sista ytterbiten tills kryssreglarna är på plats.
De horisontella räckesreglarna 7, som är 45 x 70, utgör räckets stomme. Mellan dem kan kryssreglarna fixeras. Därvid gäller noggrann måttagning på plats och att krysset görs halvt-i-halvt. Räckesreglarna kan också fungera som spikfäste om lodräta spjälor, 22 x 95 – 120, ska spikas fast. Det dekorativa urtaget sågas med elektrisk sticksåg.
6
Konstruktion 3
Trappans sidostycken (vangstycken) består av en stödbalk 8 45 x 145 med fastspikade måttanpassade kilar 9 ovanpå. Kilarna utgör stöd för trappstegen som spikas fast. De idealiska måtten för en trappa är cirka 300 stegdjup och cirka 150 trappstegshöjd. Under mark vilar sidostyckena mot två betongplattor, avsedda för trädgårdsgångar. Upptill fixeras sidostyckena mot främre stödregeln med skråspikning eller vinkelbeslag. Läs mer i byggbeskrivning Trappor.
7
Detalj: Hörnstolpe
Detalj: hörnstolpe Nertill greppar mittbiten om stolpskon, som gjuts fast i betongplint. Använd alternativt raka plattjärnsbeslag. Främre stödregeln vilar helt ovanpå den avkapade mittbiten. Sidoräckets två reglar passar i urtag i stolpens ena ytterbit. Räcket avslutas upptill med en överliggare som även täcker stolparna
Byggbeskrivning från Svenskt Trä