TILLÄGGSISOLERING

Mineralullens (samlingsnamnet för stenull och glasull) prestanda försämras ej med tid, men modernare tillverkningsmetoder har lett till bättre isolervärden. Typiskt ligger lambdavärdet idag någonstans mellan 0,030–0,042 W/m²K beroende på produkttyp och tillverkningsmetod.
Gamla, sydda mineralullsmattor som vara vanliga förr (ca:1960) har lite sämre isolervärden än dagens isolering. Räkna med ett lambdavärde på 0,050 W/m²K.
Ofta är det andra betydligt sämre isolerande material man stöter på i gamla byggnader, såsom sågspån, kutterspån och linull. Kutterspån isolerar ungefär hälften så bra som vanlig isolering, räkna med ett lambdavärde på 0,080 W/m²K.

Man kan i stort sett inte isolera för mycket - ju större isolertjocklek, desto lägre energikostnader. Man ska dock tänka på att kraftigt isolerade väggar och bjälklag ger vissa konsekvenser på den kalla sidan av konstruktionen.

Det finns idag inga strikta krav utan Boverkets Byggregler anger flexibla krav som handlar om att tilläggsisolera till samma nivå som i nya byggnader. Dessa krav kallas eftersträvande U-värden och betyder att man också ska ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. I tabellen nedan från BBR ser du vilka isoleringstjocklekar det ungefärligen motsvarar. Det som är viktigt när man gör en så pass omfattande förändring på huset är att även tänka på att skydda väggen/taket från fukten som finns i inneluften. Om den varma inomhusluften tillåts strömmar ut i konstruktionen och där kyls ner kan fuktskador uppstå.
Generellt sett måste man öppna upp konstruktionen från insidan eller utsidan för att tilläggsisolera eller åtgärda bristande lufttäthet.

Det finns inga strikta krav utan det finns flexibla krav i Boverkets Byggregler som talar om att tilläggsisolera till samma nivå som i nya byggnader men om din byggnad är från förr ca: 1980, har den sannolikt en låg isoleringsstandard förutsatt att huset inte har tilläggsisolerats tidigare. Detta innebär normalt låg komfort, höga uppvärmningskostnader och en generellt högre klimatpåverkan på grund av en högre energianvändning. Genom tilläggsisolering frigör man därför även effekt till elnätet.
Det finns andra sätt att minska sin energianvändning på, men man bör alltid i första hand överväga åtgärder för att minska uppvärmningsbehovet.
Uppvärmning står inte bara för huvuddelen av energianvändningen men ska man exempelvis installera en värmepump så ska denna med fördel dimensioneras efter det nya uppvärmningsbehovet efter tilläggsisolering.
Ibland finns det helt enkelt ingen möjlighet att tilläggsisolera och då får man försöka åtgärda lufttäthet, ventilation, uppvärmningen eller kompensera men egen elproduktion exempelvis.

Med största varsamhet. Man ska bedöma hur man får bästa möjlig tilläggsisoleringslösning, helst i samband med renovering, men man måste ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. Ibland finns geometriska hinder som begränsar möjligheten till tilläggsisolering. Om ytterväggen har låg isoleringsstandard kommer lite tilläggsisolering dock att få märkbar effekt.
Väljer du att tilläggsisolera på insidan bör du tänka på att husets befintliga byggnadsdelar hamnar i ett kallare klimat. Det är därför viktigt att vara säker på att fukt inte finns i konstruktionen. Orsaken till denna fukt kan vara allt från vattenläckage till kondensation av fuktig luft som trots allt har läckt ut i konstruktionen. Är du osäker bör du anlita en fackkunnig person.

Det är nästan alltid lämpligast att tilläggsisolera från utsidan. Genom att lägga isoleringen på utsidan i ett heltäckande skikt (se lämpliga produkter längst ned på sidan) försätts stommen i ett varmare klimat och man bryter därmed samtliga köldbryggor från reglar till bjälklagets möte med ytterväggen.
Man ska bedöma hur man får bästa möjliga tilläggsisoleringslösning, helst i samband med renovering, men man måste ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. Om ytterväggen har låg isoleringsstandard kommer lite tilläggsisolering dock att få märkbar effekt.

I fasaden vill man ha en obrännbar produkt som är okänslig för fukt och likaså mellan reglar, men man vill mellan reglarna även ha en flexibel/följsamhet produkt för att undvika oavsiktliga springor. För detta lämpar sig mineralull mycket väl och glasull i synnerhet som har lambdavärden ner till 0,030 W/m2K.

Gärna från utsidan i samband med dränering.
Eftersom källarväggen i regel är oorganisk så kan man också relativt riskfritt utföra invändig tilläggsisolering.

Val av isolering beror på en rad olika förutsättningar, exempelvis om ytterväggen är en murad vägg eller om det är en regelvägg.
Generellt sett vill man isolera fasaden med en obrännbar produkt i som är okänslig för fukt och likaså mellan reglar men man vill även ha följsamhet för att undvika oavsiktliga springor.

Mineralullens (samlingsnamnet för stenull och glasull) prestanda försämras ej med tid, men vissa cellplaster såsom PIR/PUR och fenolskum innehåller gas som långsamt emitterar ut från produkterna och förlorar därmed en del av sin värmeisoleringsförmåga.

Ja man kan alltid tilläggsisolera men man skall skydda stommen från väder och vind för att hålla nere byggfukten.

Nej, men det ska undvikas. Isolerprodukter med mineralullsfibrer som är märkta med EUCEBs logotyp har inte någon klassificering. Fibrerna uppfyller kraven i Anmärkning Q enligt den europeiska klassificeringsförordningen (CLP) och är därför inte klassade som hälsofarliga. Arbetsmiljöverket anger det svenska nivågränsvärdet till 1 fiber per kubikcentimeter luft för mineralullsdamm på arbetsplatser.
Mineralull är samlingsnamnet för glasull och stenull. Grundregeln för god arbetsmiljö vid montering av mineralull är att inte utsätta sig för damm i onödan och det finns några goda råd och tips som hur den som monterar mineralull kan minska dammängderna och därmed också minska besvär med damm.

Gammal isolering tas emot på återvinningscentralerna.

Förr i tiden isolerade man exempelvis med såg- och/eller kutterspån, i bästa fall! I andra falla isolerades konstruktionerna inte överhuvudtaget, utan var massiva konstruktioner i trä eller tegel.

Trä har en viss isolerförmåga, men isolerar ändå mer än 4 ggr sämre än exempelvis mineralull.

Efter behov och brukarmönster, byggnader får inte stå helt kalla, utan behöver lite uppvärmning och ventilation året om som skydd mot fuktskador invändigt.

Det är sällsynt att stöta på asbestisolering i gamla konstruktioner. Gamla värmeledningar kan vara isolerade med en asbestblandning.

Den mekaniska effekten av fibrer som kommer i kontakt med huden kan orsaka tillfällig klåda, men problemen försvinner när man lämnat arbetsplatsen och tvättat av sig.

Mineralull är samlingsnamnet för glasull och stenull och är helt ofarlig. Grundregeln för god arbetsmiljö vid montering av mineralull är att inte utsätta sig för damm i onödan och det finns några goda råd och tips som hur den som monterar mineralull kan minska dammängderna och därmed också minska besvär med damm.
Isolerprodukter med mineralullsfibrer som är märkta med EUCEBs logotyp har inte någon klassificering. Fibrerna uppfyller kraven i Anmärkning Q enligt den europeiska klassificeringsförordningen (CLP) och är därför inte klassade som hälsofarliga. Arbetsmiljöverket anger det svenska nivågränsvärdet till 1 fiber per kubikcentimeter luft för mineralullsdamm på arbetsplatser.

Beroende på byggnadens förutsättningar varierar det vilka åtgärder som låter sig göras och samt kostnaden för respektive åtgärd. Extrakostnaden för tilläggsisolering är normal lönsam i samband med renovering, dvs ger en mycket kort återbetalningstid.