ISOLERA TAK & VIND

Den vanligaste isolering på vinden är lösull av mineralull som är obrännbar och okänslig för fukt.
Om det gäller ett mindre objekt eller man vill göra arbetet själv kan man isolera med bjälklagsskivor av mineralull.
Glöm inte att undersöka vindsbjälklaget först. Bjälklaget måste vara lufttät innan man tilläggsisolerar.

Det är lätt att få uppfattningen att det är billigt att tilläggsisolera vinden om utrymmet är tillgängligt. Det är väl bara att fylla på? Tyvärr, så lätt är det inte alltid! Om man vill tilläggsisolera vinden är det viktigt att det görs en bra förundersökning. Med stor sannolikhet behöver bjälklaget lufttätas först. Arbetet innebär ofta att man först måsta städa vindsbjälklaget (bort med gammal kutterspån etc) och monterar ångspärr/ångbroms lufttät mot balkarna och genomföringar.

Har man möjlighet att inreda vinden så isolerar man mellan takstolarna i stället, men även här är det viktigt att både lufttäta takkonstruktionen med en ångspärr och hanterar fukten genom ventilerad luftspalt eller system för oventilerade snedtakskonstruktioner.

Man bygger om konstruktionerna och anpassar dom i förhållande till moderna konstruktionsprinciper för samma typ av konstruktion.

Kanske har man hört att gamla hus måste ”andas”? Konstruktioner ska inte andas i den mening att luft tränger inom konstruktionerna eftersom det skulle leda till kalla drag och betydande risk för fuktskador och mögel i konstruktionens yttre delar. Otäta konstruktioner stör också ventilationssystemet i att fungera på tilltänkt sätt. Om man har ventilation med värmeåtervinning kan man enbart återvinna den värmen som finns i luften och som passerar genom ventilationssystemet.

Om man ogärna använder vanlig plastfolie i konstruktionen finns idag många ångbromsar som medger en kontrollerad transport av vattenånga genom konstruktionen allt beroende på hur väder och vind varierar över dygnet och årstiderna. Dessa ångbromsar används på samma plats som en plastfolie och säkerställer lufttäthet vid korrekt användning av tätningstillbehör.

Använd Beijers verktyg ”Takväljaren” för att beräkna ditt takprojekt.

Takpannor kostar ofta under 100 kr m2.

Så länge man inte gör en förändring från takets utseende sedan innan (taktäckningsmaterial eller färg) så behövs oftast inte ett bygglov eller bygganmälan. Men kolla för säkerhets skull med byggnämnd i din kommun så inga misstag görs. Läs mer om bygglov och bygganmälan här.

Takpannorna är en liten kostnad sett till det stora hela vid ett takbyte – ofta under 100 kr/m2. Oftast är det arbetskraften som kostar mer. Priset kan även skilja mycket beroende på vad för typ av tak du har. Rådfråga alltid expert inom området för ett exakt pris.

Det mest kostnadseffektiva takbytet är att lägga betongtakpannor som är tålig och har lång livslängd. Se vårt utbud här. Men rådfråga alltid en specialist för att få ett exakt pris då det kan bero gå takets form och annat som kan variera just för ditt tak.

Man kan absolut lägga ett tak själv, men det är mycket att tänka på och planera för om man väljer att göra det. Det är också mycket viktigt att tänka på säkerheten då det är riskfyllt arbete!
Läs mer om att lägga tak här.
Samma sak gäller underhåll av tak, se mer information om det här.

Takpannor håller över 50 år, men takpapp har ofta en teknisk livslängd på 30 år. Men då är det också viktigt att man underhåller sitt tak under tiden. Läs mer om det här.

Ja, plåttak är idag lite dyrare att lägga - det mest kostnadseffektiva takbytet är att lägga betongtakpannor.

Tegelpannor är ofta lite dyrare än att byta till ett tak med betongpannor, då både lertegelpannorna i sig samt krav på underlagstak ökar kostnaden.

För en yrkesprofessionell är det inte ett väldigt svårt jobb – planerar du att göra det själv krävs mer planering och förarbete innan.

Det kan bero på vilket typ av tak du har. Ett vanligt sadeltak (där takfallen sluttar åt varsitt håll) är det vanligt att man lägger takpannor, ex. betongtakpannor. Det har lång livslängd och mer kostnadseffektivt att lägga. I vissa fall kan ett annat typ av tak passa bättre, därför är det alltid bäst att rådfråga en expert vad som är bäst just för ditt tak.

Nej, det går även att ha ett lätt undertak med grövre str- och bärläkt, 45x70mm.

Nej, men kontrollera befintlig noga, den skall tåla minst 30 nya år.

Ja, tak behöver ha två skiktspapp. De har olika funktion för taket.

Takpappen gör att fukt håller sig ute och har även en viss isolerande effekt.

Enligt Energimyndigheten kan du minska en bostads värmebehov med 2800 kWh per år genom att tilläggsisolera vinden.