För att kunna visa aktuellt lagersaldo och sortiment så vill vi att du väljer i vilken region du vill handla. Ange postnummer i rutan nedan eller välj ett byggvaruhus genom att klicka på en länk.
Förutom att husets energi försvinner ur öppningar såsom fönster, dörrar, skorsten och ventiler – så försvinner minst lika mycket från dåligt isolerade väggar, golv och tak. Att tilläggsisolera innebär att du ser över bostadens isoleringsvärden för att se vart det kan behövas tilläggsisoleras. I äldre hus krävs det nästan alltid en både eventuellt ny isolering och tillägg. Genom att göra detta arbete kan du spara en hel del energi samtidigt som du får ett behagligare klimat inne genom årets olika årstider.
Tilläggsisolering kan behöva göras på husets alla områden – men ett bra råd är att börja med vind/tak där värmen ofta försvinner först. Bor du i ett nyare hus behöver du oftast inte någon tilläggsisolering då krav på bra isoleringsförmåga är högre idag. Hus som byggdes tidigt 00-tal kan behöva ses över och många gånger kan en tilläggsisolering i samband med annan renovering vara smart men eventuellt ingen prioritet om ingen annan renovering planeras.
Äldre hus från 1950-tal och framåt kräver nästan alltid en översyn och tilläggsisolering på alla områden. Trots att isolering blev vanligare efter -50-talet är nästan all undermålig och håller inte i närheten den standard som är idag.
Att tilläggsisolera ett hus kräver planering och en förståelse för husets funktion i nuläget. Eftersom ett äldre hus är konstruerat på ett sätt med ventilation och värme passar det inte att isolera på alla sätt - om inte även övriga funktioner ses över. Att bara isolera utan att tänka på detta kan orsaka fuktskador på huset. Att isolera varsamt i de fall det behövs är bättre än att isolera för mycket om inte en ordentlig ångspärr installerats för kondensrisken. Hur en tilläggsisolering görs på ditt hus är alltid bra att rådfråga en specialist om.
Här kan du hitta kontrollerade hantverkare, enkelt och tryggt. Lägg upp ditt uppdrag, jämför offerter, läs kundomdömen och välj den hantverkare du tycker bäst om.
BraByggare är en tjänst som samägs av Beijer Byggmaterial och Villaägarna och gör det enklare för dig att hitta och jämföra hantverkare.
Isolera tak kan man antingen göra inifrån eller utifrån. Beroende på hur mycket yta du har inomhus kan isolering utifrån vara ett bra alternativ, däremot är det ett relativt stort ingrepp och är i sådana fall smart att göra samtidigt som ett eventuellt takbyte/takrenovering ska göras vilket ger en bra energieffektivisering till huset. Att isolera inifrån är generellt enklare – men medför planering för god ventilation och fuktavvisare för att inga efterkommande skador ska uppstå (se isolera vind/tak).
Tilläggsisolera källare
Har du en källare i ditt boende som du använder till ett extra rum, då är det också önskvärt att klimatet där är behagligt. Att tilläggsisolera källaren kan vara bra om du har en uppvärmd källare. Det är även bäst att tilläggsisolera källarväggen utifrån då det håller källarväggen varm och torr. Vilket blir effektivt då det håller fukt borta. Det går att även isolera från insidan men det medför en risk för fukt och kan skapa mögel i väggarna. Att isolera källaren kan vara smart att göra om du behöver göra något annat grävarbete, som dränering. Läs mer om isolering här.
Tilläggsisolera yttervägg
Att tilläggsisolera ytterväggar i stället för innerväggar är att föredra då det är mindre risk för eventuella skador och du tar ingen yta av husets ytor, men är däremot ett mycket större arbete. Att isolera ytterväggen lämpar sig därför extra bra om du planerat in ett fasadbyte och då passar på att tilläggsisolera. Det som du bör tänka på vid isolering från utsidan är att väggen ”blir större” vilket betyder att husets fasad sticker ut längre än grund, fönster och dörrar. Ett vanligt använt material för detta är mineralull (glasull, stenull). Har du en putsfasad kan cellplast passa bättre då det håller fukt ute, det blir även viktigt att se över fasaden om det finns skador – skulle det vara fallet måste de åtgärdas innan. Läs mer om isolering här.
Tilläggsisolera innervägg
Att isolera innerväggarna är i det stora hela ett enklare arbete att utföra eftersom du inte behöver tänka på väder och vind. Det är däremot lite mer riskfyllt att tilläggsisolera innerväggen när man lägger till mer isolering i och med att den befintliga ytterväggen utsatt för mer kyla. Vilket i sin tur kan framkalla kondens och orsaka fuktskador – i husskal av puts och tegel är detta allra viktigast att tänka på. Både glas och stenull fungerar bra som isolering för innervägg, även cellplast finns som alternativ men är vanligare till källar-/grundisolering eftersom den i detta läge hjälper till att hålla fukt borta. Läs mer om isolering här.
FRÅGOR & SVAR
Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna kring tilläggsisolering och energieffektivisering.
Är ny isolering bättre än gammal?
Mineralullens (samlingsnamnet för stenull och glasull) prestanda försämras ej med tid, men modernare tillverkningsmetoder har lett till bättre isolervärden. Typiskt ligger lambdavärdet idag någonstans mellan 0,030–0,042 W/m²K beroende på produkttyp och tillverkningsmetod.
Gamla, sydda mineralullsmattor som vara vanliga förr (ca:1960) har lite sämre isolervärden än dagens isolering. Räkna med ett lambdavärde på 0,050 W/m²K.
Ofta är det andra betydligt sämre isolerande material man stöter på i gamla byggnader, såsom sågspån, kutterspån och linull. Kutterspån isolerar ungefär hälften så bra som vanlig isolering, räkna med ett lambdavärde på 0,080 W/m²K.
Hur tjockt ska man tilläggsisolera?
Man kan i stort sett inte isolera för mycket - ju större isolertjocklek, desto lägre energikostnader. Man ska dock tänka på att kraftigt isolerade väggar och bjälklag ger vissa konsekvenser på den kalla sidan av konstruktionen.
Det finns idag inga strikta krav utan Boverkets Byggregler anger flexibla krav som handlar om att tilläggsisolera till samma nivå som i nya byggnader. Dessa krav kallas eftersträvande U-värden och betyder att man också ska ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. I tabellen nedan från BBR ser du vilka isoleringstjocklekar det ungefärligen motsvarar. Det som är viktigt när man gör en så pass omfattande förändring på huset är att även tänka på att skydda väggen/taket från fukten som finns i inneluften. Om den varma inomhusluften tillåts strömmar ut i konstruktionen och där kyls ner kan fuktskador uppstå.
Generellt sett måste man öppna upp konstruktionen från insidan eller utsidan för att tilläggsisolera eller åtgärda bristande lufttäthet.
Måste man tilläggsisolera?
Det finns inga strikta krav utan det finns flexibla krav i Boverkets Byggregler som talar om att tilläggsisolera till samma nivå som i nya byggnader men om din byggnad är från förr ca: 1980, har den sannolikt en låg isoleringsstandard förutsatt att huset inte har tilläggsisolerats tidigare. Detta innebär normalt låg komfort, höga uppvärmningskostnader och en generellt högre klimatpåverkan på grund av en högre energianvändning. Genom tilläggsisolering frigör man därför även effekt till elnätet.
Det finns andra sätt att minska sin energianvändning på, men man bör alltid i första hand överväga åtgärder för att minska uppvärmningsbehovet.
Uppvärmning står inte bara för huvuddelen av energianvändningen men ska man exempelvis installera en värmepump så ska denna med fördel dimensioneras efter det nya uppvärmningsbehovet efter tilläggsisolering.
Ibland finns det helt enkelt ingen möjlighet att tilläggsisolera och då får man försöka åtgärda lufttäthet, ventilation, uppvärmningen eller kompensera men egen elproduktion exempelvis.
Hur isolerar man en vägg inifrån?
Med största varsamhet. Man ska bedöma hur man får bästa möjlig tilläggsisoleringslösning, helst i samband med renovering, men man måste ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. Ibland finns geometriska hinder som begränsar möjligheten till tilläggsisolering. Om ytterväggen har låg isoleringsstandard kommer lite tilläggsisolering dock att få märkbar effekt.
Väljer du att tilläggsisolera på insidan bör du tänka på att husets befintliga byggnadsdelar hamnar i ett kallare klimat. Det är därför viktigt att vara säker på att fukt inte finns i konstruktionen. Orsaken till denna fukt kan vara allt från vattenläckage till kondensation av fuktig luft som trots allt har läckt ut i konstruktionen. Är du osäker bör du anlita en fackkunnig person.
Hur isolerar man en yttervägg?
Det är nästan alltid lämpligast att tilläggsisolera från utsidan. Genom att lägga isoleringen på utsidan i ett heltäckande skikt (se lämpliga produkter längst ned på sidan) försätts stommen i ett varmare klimat och man bryter därmed samtliga köldbryggor från reglar till bjälklagets möte med ytterväggen.
Man ska bedöma hur man får bästa möjliga tilläggsisoleringslösning, helst i samband med renovering, men man måste ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. Om ytterväggen har låg isoleringsstandard kommer lite tilläggsisolering dock att få märkbar effekt.
Kan man isolera väggar med frigolit?
I fasaden vill man ha en obrännbar produkt som är okänslig för fukt och likaså mellan reglar, men man vill mellan reglarna även ha en flexibel/följsamhet produkt för att undvika oavsiktliga springor. För detta lämpar sig mineralull mycket väl och glasull i synnerhet som har lambdavärden ner till 0,030 W/m2K.
Hur isolerar man en källarvägg?
Gärna från utsidan i samband med dränering.
Eftersom källarväggen i regel är oorganisk så kan man också relativt riskfritt utföra invändig tilläggsisolering.
Vilken isolering till yttervägg?
Val av isolering beror på en rad olika förutsättningar, exempelvis om ytterväggen är en murad vägg eller om det är en regelvägg.
Generellt sett vill man isolera fasaden med en obrännbar produkt i som är okänslig för fukt och likaså mellan reglar men man vill även ha följsamhet för att undvika oavsiktliga springor.
Kan isolering bli gammal?
Mineralullens (samlingsnamnet för stenull och glasull) prestanda försämras ej med tid, men vissa cellplaster såsom PIR/PUR och fenolskum innehåller gas som långsamt emitterar ut från produkterna och förlorar därmed en del av sin värmeisoleringsförmåga.
Kan man isolera på vintern?
Ja man kan alltid tilläggsisolera men man skall skydda stommen från väder och vind för att hålla nere byggfukten.
Är det farligt att andas in isolering?
Nej, men det ska undvikas. Isolerprodukter med mineralullsfibrer som är märkta med EUCEBs logotyp har inte någon klassificering. Fibrerna uppfyller kraven i Anmärkning Q enligt den europeiska klassificeringsförordningen (CLP) och är därför inte klassade som hälsofarliga. Arbetsmiljöverket anger det svenska nivågränsvärdet till 1 fiber per kubikcentimeter luft för mineralullsdamm på arbetsplatser.
Mineralull är samlingsnamnet för glasull och stenull. Grundregeln för god arbetsmiljö vid montering av mineralull är att inte utsätta sig för damm i onödan och det finns några goda råd och tips som hur den som monterar mineralull kan minska dammängderna och därmed också minska besvär med damm.
Vad gör man med gammal isolering?
Gammal isolering tas emot på återvinningscentralerna.
Hur isolerade man hus förr i tiden?
Förr i tiden isolerade man exempelvis med såg- och/eller kutterspån, i bästa fall! I andra falla isolerades konstruktionerna inte överhuvudtaget, utan var massiva konstruktioner i trä eller tegel.
Hur bra är trä som isolering?
Trä har en viss isolerförmåga, men isolerar ändå mer än 4 ggr sämre än exempelvis mineralull.
Hur isolera fritidshus?
Efter behov och brukarmönster, byggnader får inte stå helt kalla, utan behöver lite uppvärmning och ventilation året om som skydd mot fuktskador invändigt.
Hur vet man om isolering innehåller asbest?
Det är sällsynt att stöta på asbestisolering i gamla konstruktioner. Gamla värmeledningar kan vara isolerade med en asbestblandning.
Vad är det som kliar i isolering?
Den mekaniska effekten av fibrer som kommer i kontakt med huden kan orsaka tillfällig klåda, men problemen försvinner när man lämnat arbetsplatsen och tvättat av sig.
Hur farligt är stenull?
Mineralull är samlingsnamnet för glasull och stenull och är helt ofarlig. Grundregeln för god arbetsmiljö vid montering av mineralull är att inte utsätta sig för damm i onödan och det finns några goda råd och tips som hur den som monterar mineralull kan minska dammängderna och därmed också minska besvär med damm.
Isolerprodukter med mineralullsfibrer som är märkta med EUCEBs logotyp har inte någon klassificering. Fibrerna uppfyller kraven i Anmärkning Q enligt den europeiska klassificeringsförordningen (CLP) och är därför inte klassade som hälsofarliga. Arbetsmiljöverket anger det svenska nivågränsvärdet till 1 fiber per kubikcentimeter luft för mineralullsdamm på arbetsplatser.
Hur mycket kostar det att tilläggsisolera ett hus?
Beroende på byggnadens förutsättningar varierar det vilka åtgärder som låter sig göras och samt kostnaden för respektive åtgärd. Extrakostnaden för tilläggsisolering är normal lönsam i samband med renovering, dvs ger en mycket kort återbetalningstid.
Vindskydd som förhindrar att blåst och fukt tränger in i väggen utifrån. Produkten är samtidigt diffusionöppen så att eventuell fukt inuti väggen inte stängs in och orsakar fuktproblem.