Du har inga varor i din kundvagn
Bygg en takpåbyggnad - byggbeskrivning |

Bygg en takpåbyggnad - byggbeskrivning

Låglutande, platta tak var vanliga på 1960- och 1970-talen, en lösning som hade sin grund i den tidens stilideal och i att utförandet var ekonomiskt fördelaktigt. Oavsett vad man tycker om låglutande tak ur en estetisk synvinkel så har dessvärre den här typen av tak visat sig orsaka en del problem. Alla mått är i mm där inget annat anges.

Den största olägenheten är vattenläckage från taket. Avrinningen från taket är ofta anordnad via takbrunnar och invändiga avlopp. Om brunnarna sätts igen av löv och skräp blir vatten stående på taket. Vattensamlingar kan även uppstå vid otillräckligt takfall. Vatten, is och sol går hårt åt taktäckningen som så småningom börjar läcka.

Förutsättningar

När man ska åtgärda ett låglutande tak måste man tänka igenom de förutsättningar som gäller för:
• Friliggande hus med tomt runt omkring
• Kedjehus, sammankopplade med garage eller förråd
• Gruppbebyggelse, likartade hus i en bebyggelsegrupp
• Radhus
• Garage

Generellt kan sägas att förutsättningarna för att bygga ett lutande tak är enklast vid friliggande hus och svårast vid radhus. Och, om man bygger på sitt hus för att få större boyta är byggkostnaderna betydligt lägre för en takpåbyggnad än för en tillbyggnad i markplan.

Det är vanligt att lutningen även på befintliga sadeltak ökas från exempelvis 14° till 45° för att öka bostadsytan. Just den byggtekniken behandlas dock inte i denna byggbeskrivning.

Att bygga på ett hus med lutande tak kräver bygglov, som söks hos kommunen. Villkoren för vad och hur högt man får bygga, eller hur stort ett hus får vara finns angivet i de detaljplaner som antagits av kommunen. Normalt brukar det inte vara några problem med bygglov om man bygger tak som lutar mindre än 45° (lutning 1:1).

Vid radhus- och grupphusbebyggelse kan detaljplanerna ange att husen ska följa ett enhetligt utseende. En egen påbyggnad kan då vara svårare att genomföra. Kan man göra en påbyggnad i samarbete med grannarna underlättas förfarandet. I detaljplaneföreskrifterna brukar det också anges vad en vind får användas till, exempelvis som bostad, eller förråd. Bestämmelserna skiljer sig från plats till plats varför man bör kontakta byggnadsnämnden innan man planerar för mycket.

Förändrad takavvattning

Takavvattningen från låglutande tak sker ofta via invändiga stuprör. Vid en påbyggnad ändras detta. Avvattningen löses via utvändiga hängrännor och stuprör som ansluts till en dagvattenledning eller infiltreras i marken via stenkistor. Vissa kommuner kräver anslutning till husets dagvattenledning medan andra kommuner kräver infiltration direkt i marken. Hur det ska genomföras i ditt fall bör du ta reda på hos byggnadsnämnden innan du söker bygglov.

Isolerad eller oisolerad vind

Det nya vindsutrymmet kan utföras som ett isolerat eller som ett oisolerat utrymme. Om det nya utrymmet ska användas som bostad måste det isoleras. Det innebär att takisoleringen följer det invändiga rummets kontur upp till dess fulla höjd. Takhöjden måste vara minst 2 300 invändigt i en vindsvåning. Detta bör gälla även på en bredare del än bara vid själva nocken, för att man ska kunna nyttja så stor del som möjligt. Rummets yta och användbarhet räknas bara till 600 utanför den linje där snedtaket invändigt är 1 900 högt.