Du har inga varor i din kundvagn
Bygga altan |

Bygga altan

I vårt nordiska klimat vill vi fånga solljuset så mycket det går. Med en altan skapar du en trivsam plats för trevliga dagar och kvällar i solen.

Att ha en altan på sitt hus förhöjer kvaliteten enormt! Du skapar en trivsam plats på det sättet du gillar - med eller utan insynsskydd. Med altanen på rätt plats, vare sig det är mot huset eller en fritt liggande altan på tomten, kan du fånga både morgon- och kvällssolen.

För att det ska bli en bra placerad altan bör man tänka igenom var och när man vill att solens strålar ska slå igenom. Vad vill du kunna titta på när du sitter på altanen? Ut mot gatan och grannar som går förbi, eller kanske mot en skogsdunge på andra sidan huset? Här vet du bäst vad du kommer trivas med, men planera detta noga innan bygget börjar så det blir som du vill.

Att bygga en altan ska vara enkelt och underhåll ska kunna ske smidigt. Valet av material är beroende på ditt tycke och smak och hur det ska passa med husfasad och trädgården. Det finns idag många trall att välja emellan. På vår inspirationssida Bygga Trall hittar du information om olika material och dess olika fördelar.

Vår Trallväljare och byggbeskrivningarna ger dig stöd och tips att lyckas i ditt projekt.

1. Viktigt med planering

Bygge av altan kräver inget bygglov. Det är däremot alltid viktigt att kolla upp det i den kommun man bor – kommuner kan ha egna bestämmelser. Till exempel kan höjden på altanen kan vara bestämd och går man över gränsen (oftast 600 mm) kan man bli bygglovspliktig. Överskrider bygget 15 m2 (och om du bygger till tak/väggar) måste du alltid ha bygglov.

Det är väldigt viktigt att ta sig tid till att planera var man vill ha sin altan. Ska den byggas till på huset som är det vanligaste, eller ska den byggas fritt från huset om läget är bättre någon annanstans på hustomten. Självklart kan man bygga på båda sätt om man vill och vill kunna ha alternativ var dina soltimmar ska ske. Bygger du dock endast en se till att få den solingång du vill ha – morgon-, eftermiddags- eller kvällssol. 

I övrigt är det smart att även tänka på om vindskydd kan behövas byggas till eller om man vill ha insynsskyddat på hela eller delar av altanen. Saker som kanske kan missas men som blir viktigt på en färdigställd altan.

Andra tips i planeringsstadiet är; 

  • Ska den göras barnvänlig och hur ska du tänka då?
  • En altan blir en förlängning av huset och det är därför också viktigt att se till att kommunikationen mellan inne/ute fungerar bra.
  • Tänk framåt och hur en eventuell tillbyggnad skulle kunna ske. Kanske blir det ingen tillbyggnad, men det är alltid bra att planera för detta och förbereda för sådana situationer.

Beroende på vilken höjd ditt hus är eller om marken är sluttande ska altanen byggas på plintar över mark. 

2. Ditt val av material

När det gäller material till altanbygget är det bra att välja det med en hög kvalitet och som specifikt är anpassat för denna typ av bygge (fråga alltid om råd om du känner dig osäker!). Det är viktigt då det får utså enorma påfrestningar utifrån såsom förändringar i temperatur och väder, fukt och belastning.

Välj tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/A till:

  • trä i kontakt med mark
  • trä i konstruktioner där personsäkerheten kräver att dessa inte försvagas (till skydd mot olycksfall)
  • trä som är svårutbytbart efter inbyggnad i fuktig miljö (till exempel i syllar, på plintar och betongplattor).

Välj tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/AB till:

  • oskyddat trä ovan mark.

Förutom virket är det också viktigt att de fästdon du sammanfogar bygget med ska vara rostskyddade – du ska alltid använda rostfritt framför varmförzinkat (= metallen är ytbehandlad med zink). Det är viktigt att dimensioneringen är väl tilltagen och att sammanfogningarna görs starka. 

Ytbehandla alltid ditt virke och bygge för att skydda och bevara det så länge du kan. Bra att använda är till exempel alkydoljefärg eller transparent träskyddsolja. Ytbehandling av ändträytor, bör mättas med färg eller penetrerande grundolja. 

3. Plintar - Grunden till altanbygget

Med plintar och stolphållare förankrar du bygget i marken – det gör bygget enklare och ger en mer stabil konstruktion. Man börjar med att sätta plintarna i marken, sedan sätts stolphållare ned och gjuts fast i plintarna. Vilket gör att du kan fästa stolpar och plankor i den. Plintar finns i olika storlekar och utföranden, L-formade eller U-formade.

Plinthålen ska grävas ungefär 500 – 600 djupa om marken består av grus och sten och all matjord ska tas bort. Viktigt är att du når ett fast underlag och är exempelvis matjordlagret tjockt och marken lerig måste du längre ner i marken. 

Du väljer om du vill gjuta dina plintar själv, eller köper färdiga. Att köpa färdiga plintar blir dyrare men beroende på projektets storlek spar du tid och arbete. Gjuter du egna plintar gjuter du först en liten bottenplatta i betong, trycker fast armeringsjärn i mitten. Efter det har hårdnat ska det sättas dit en rund gjutform av papp som ska fyllas med betong och beslag gjuts fast. Det mellanrummet mellan pappen och utgrävningen fylls igen med jord.

4. Konstruktion

Stödregel (bärlina) 1 , 6 000 lång, skruvas fast med sexkantig träskruv eller fasadplugg mot husgrunden. Regeln består av två bitar, 45 x 45 och 45 x 195 i lägst hållfasthetsklass C14, vilka skruvas ihop.

Den främre stödregeln 2 skruvas ihop av två bitar: 45 x 45 och 45 x 195 i lägst hållfasthetsklass C14. Avväg regeln noga med långt vattenpass, så att den blir horisontell och på exakt samma höjd som den andra stödregeln. Eftersom längden i vårt exempel är 6 000 kan dold längdskarvning göras med stöd mitt över stolpe.

De elva golvreglarna 3 är av dimension 45 x 145 och i hållfasthetsklass C24 med längd 2 400. De fixeras med skråspikning eller vinkelbeslag mellan de båda stödreglarna i fram- och bakkant, på c 600. Framkantens breda stödregel döljer helt golvreglarnas ändträ. Trädäckets golv görs av tralläkt 28 x 95 – 120. Använd distansbitar med tjocklek 5 när tralläkten spikas eller skruvas fast, så blir springorna lika stora.

4 är uppbyggda som en I-balk. De spikas ihop av en mittbit 45 x 70 och två ytterbitar 34 x 120. Fördelen är att man på ett snyggt sätt kan sammanfoga stolpar och horisontella reglar utan synliga skarvar. Se även detaljen som visar en hörnstolpe.

Stolparna 5 mot husväggen är av klenare dimension än övriga stolpar. Mittbiten, som den övre räckesregeln vilar mot, är 45 x 45. Denna skruvas eller spikas fast mot husväggen. Ytterbitarna är av dimension 34 x 70.

Mitt på sidoräckena är en stolpe 6. Dimensionerna är, liksom för övriga stolpar, 45 x 70 och 34 x 120. Vänta med att spika fast sista ytterbiten tills kryssreglarna är på plats.

De horisontella räckesreglarna 7, som är 45 x 70, utgör räckets stomme. Mellan dem kan kryssreglarna fixeras. Därvid gäller noggrann måttagning på plats och att krysset görs halvt-i-halvt. Räckesreglarna kan också fungera som spikfäste om lodräta spjälor, 22 x 95 – 120, ska spikas fast. Det dekorativa urtaget sågas med elektrisk sticksåg.

Trappans sidostycken (vangstycken) består av en stödbalk 9 45 x 145 med fastspikade måttanpassade kilar 8 ovanpå. Kilarna utgör stöd för trappstegen som spikas fast. De idealiska måtten för en trappa är cirka 300 stegdjup och cirka 150 trappstegshöjd. Under mark vilar sidostyckena mot två betongplattor, avsedda för trädgårdsgångar. Upptill fixeras sidostyckena mot främre stödregeln med skråspikning eller vinkelbeslag. Läs mer i byggbeskrivning Trappor.