Du har inga varor i din kundvagn
Bygg en trappa - byggbeskrivning |

Bygg en trappa - byggbeskrivning

Trappan är en känslig konstruktion som kräver material av hög kvalitet. Till trappans delar som har kontakt med mark, till delar där personsäkerheten kräver att dessa inte försvagas (till skydd mot olycksfall) och till delar som är svårutbytbara eller byggs i fuktig miljö väljs tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/A. 

Till andra oskyddade delar ovan mark väljs tryckimpregnerat trä i träskyddsklass NTR/AB. Läs mer om impregnerat trä i "Byggbeskrivningen Bra att veta om impregnerat trä". Beslag, spik, skruv och bult ska vara av rostfritt stål, eller varmförzinkade. Till trappor utomhus kan man med fördel använda ohyvlat virke för att minska halkrisken. För trappor inomhus väljer man väl torkat virke av hög kvalitet. Om virket har för hög fukthalt kan det slå sig och spricka i inomhusvärmen.

Konstruktionen ska vara utformad så att den förhindrar att vatten och fukt samlas i mellanrum och håligheter och underlättar avrinning. Placera till exempel syllisolering av grundpapp ovanpå golvreglar under trallbräder.

Måla inte på trä med fuktkvot över 16%, gäller även för impregnerat trä. Fuktkvoten (= kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) kan kontrolleras med hjälp av en elektrisk fuktkvotsmätare. För att bibehålla träets struktur och minska sprickbildning ytbehandlas impregnerat trä med olja eller lasyrolja. Alkydfärg väljs om man vill ha en täckmålad yta. Nackdelen är att trappan då blir hal vid fukt och frost. Till vissa färger kan man tillsätta så kallat halkstopp som gör att färgytan blir sträv. 

Ledstänger monteras 900 över planstegsnosen mot vägg. När det gäller den höga yttertrappan kan trappan alternativt anslutas mot övre planets kortsida. 

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Trappor ute och inne
Trappans sidor kallas vangstycken och trappstegen plansteg. Höjdavståndet mellan planstegen heter sättsteg. En trappa med normal lutning har cirka 300 djupa plansteg och 150 höga sättsteg. När man vet trappans totala höjd och djup, delas först djupet med 300 för att få fram antal plansteg. Därefter delas höjden med antalet plansteg för att få fram sättstegshöjden.

Utvändiga trappor bör ha mindre lutning än invändiga trappor. Stigningsvinkeln bör vara mellan 17° och 30°. Steghöjden får variera mellan minimalt 140 och maximalt 200. Stegdjupet i trappor bör vara minst 250, men trappor med normal lutning har cirka 300 djupa plansteg. Steghöjd och stegdjup kan man beräkna med hjälp av formeln 2 x steghöjden + stegdjupet = 600–650. Exempel: steghöjd = 150, stegdjupet blir: 600– (2 x 150) = 300. För att undgå att vatten samlas på sättstegen (och is på vintern) kan man ha ett svagt fall på cirka 1:50 (cirka 1,2°)

Trappans vangstycken tillverkas av 45 tjockt virke. Planstegen kan bestå av en bred sammanlimmad bit, eller två lösa 28, 34 eller 45 tjocka. Dimensioneringen bestäms efter trappans bredd och funktion.

Infällda steg
I vangstyckena gör man spår där planstegen passar trögt. Spåren döljs av stegnosen som skjuter ut över vangstycket. Markera planstegens placering och tjocklek med hjälp av anslagsvinkel, smygvinkel och spetsig penna. Spåren sågas och huggs bort. Om man använder handöverfräs eller cirkelsåg måste maskinen styras exakt utefter ribbor som fixeras med spik eller tvingar. 

Vid montering används snickerilim eller fuktsäkert lim för utomhusbruk. Konstruktionen dras ihop med två limknektar per plansteg. Som förstärkning kan långsmala träskruvar skruvas genom vangstyckenas utsidor in i planstegen. Ett praktiskt sätt att hålla ihop trappan vid utomhusbruk är med 10 mm gängstång, brickor och muttrar. Gängstång kan köpas hos bygg- och trävaruhandeln.